Kl är 8.00 på morgonen och vi blev serverade frukost av en "burdie nam nam" (tror han var från Pakistan)
Jätte trevlig och service mainded man, men fortfarande inget vatten i havet. Skulle komma omkring kl 11 sa han men då var vi tyvärr inte kvar..
Klockan var väl ungefär halv tio när vi var packade och klara för avfärd Edinburgh.
Vi hade tänkt oss köra lite mindre vägar eftersom vi bara hade drygt 20 mil denna dag. Och visst blev det mindre vägar skulle gärna vilja kalla dom grusvägar som var asfalterade och även en del kostigar faktiskt. Det var jätte häftigt att åka dessa vägar. Många av dessa vägar var perfekta mc vägar små, kurviga.
Sen hände det inte så mycket mer här på denna sträcka. När klockan var runt tolv tänkte vi att vi skulle ha något i magen och började titta efter en restaurang. Stannade vid en men där var inte öppet.
Nu började vi bli riktigt hungriga och beslöt oss för att inhandla lite egen mat och leta upp ett mysigt ställe där vi kunde äta. Vi körde in i "byn" och hittade en Nettobutik där vi handlade lite.
Körde en bit till och såg en skylt där det fanns både toa och bord där vi kunde sitta och äta. Följde denna skylt och hittade en rastplats som låg nere vi en flod. Vet inte vad floden heter men där var verkligen supermysigt. Här bryggde vi kaffe och åt en lätt lunch bestående av activia, vita bönor, biffar corned beef och tomater. Till efterrätt åt vi vars en persika. Nu känns det att semestern har börjat, slut på transportsträckorna.
Mitt i allt ihop blev vi stoppade av att en flock får sprang ut på vägen. Ute på fältet stod fåraherden och skrek på oss. Vad han sa vill vi inte upprepa för det var inga snälla ord. Fattade ingenting, försökte bara köra förbi fåren för att komma vidare. Vi blev så snopna att vi inte kom för oss att fotografera denna upplevelse. I vilket fall som helst kom vi vidare och körde upp i bergen. Vi hade en vidunderlig utsikt.
Fick möte ett par gånger med timmer lastbilar och det var inte roligt. Det fanns inte mycket plats för både bil och motorcykeln. Det är svårt att beskriva känslan man fick när man fick dessa möten.
Nu drog färden vidare mot nya mål. Vi körde i sakta mak vidare på våra kostigar och körde säkert i en hel timme utan att träffa på några fler argsinta skottar. Nu började vi närma oss civilisationen igen och Edinburgh. Nackdelen med Englandet och Skottlandet är att det finns för många fartkameror i och runt alla tätorter. Det är lite svårt eftersom man har lite svårt för vilken hastighet det är. Och dom fotograferar faktiskt bakifrån.Hade bara ca 2 miles left. Klockan var ungefär tjugo minuter över sex när vi var framme. Även detta boende var bra. Får se hur frukosten blir imorgon. Ska stanna här i två nätter.
Vi gick ut även denna kväll för att äta en liten bit. När vi gick gatan fram och pratade om vad som skulle vara gott denna kväll kom vi fram till att Tai mat det var melodin för ikväll. Kom in på restaurangen och beställde in vår mat. Väntade, väntade, väntade och väntade. Eva fick in sin soppa som hon beställt som förrätt och Pia fick sin Starter. Problemet var bara att Pia skulle inte ha mer mat men trots det fick vi ingen mer mat. När vi väntat i nästan en timme kom kyparen och talade om att dom inte kunde göra Mats mat för dom saknade ngn ingrediens. Han blev arg och sa att då skulle han inte ha ngt överhuvudtaget. Sigge och Eva bestämde sig för att äta i alla fall men när kyparen kom ut med mat till andra gäster som hade kommit långt efter oss blev Sigge också arg. Han kallade på kyparen och bad om notan. Hon såg lite förvirrad ut men sprang ner i källaren och talade med kocken därefter kom hon med notan. Detta blev det stora samtalsämnet på vägen hem till hotellet.
Vi gjorde ett litet depåstop för att inhandla lite take away som vi sedan åt på rummet.
Men nu orkar vi inte mer ikväll utan vi får säga godnatt igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar